• Facebook - Vit Circle
  • Instagram - Vit Circle

BESÖK GÄRNA VÅR FACEBOOK ELLER INSTAGRAM

ATT SE

Hantverksboden

I hantverksboden finns hantverk till salu från ett tjugotal hantverkare.

Här finns kvalitetsalster så som smycken, stickat och virkat, tenntrådsarmband, knivar, vävda o tryckta textilier, näverslöjd, träprodukter, smide, glas, keramik och en hel del mer.
Välkommen in och botanisera bland riktiga hantverk gjorda med omsorg.


Vi rekommenderar ett besök!

Utställning

I den gamla trösklogen finns över 200 kvm utställningar.
Välkommen att ta del om Västanå järnbruk som fanns på platsen under 1700- och 1800-talet. En del av utställningarna informerar om Mjällåns dalgång med stora naturkvaliteter. De stora rovdjuren björn, varg, lo och järv, som alla finns i Viksjöskogarna, presenteras, liksom det berättas om bävern och om fladdermöss. I en särskild avdelning besöker vi de första nybyggarna i bygden. Det var finnar som slog sig ned här och du får deras intressanta historia vid ett besök i deras ”pörte”. En annan avdelning berättar om områdets geologi. 

 

Café Krubban

Vi serverar mackor, sallader, våfflor, kakor och en enkel dagens lunch

Välkommen att förbeställa om ni är en större grupp.

I Krubban finns plats för ca 20 personer

Barnens Naturstig

Natur- och djurintresset föds ofta redan i tidig ålder om man som barn får möjlighet att upptäcka vad naturen har att erbjuda - så resonerar vi! Barnens naturstig vänder sig till barn i åldrarna ca 5-11 år som vill veta lite mer om djur och hur de lever. Längs stigen finns tretton stationer med bilder, text och kanske någon överraskning, där det berättas om älg, björn, skogshare m fl djur. Följ stigen stigen tillsammans med barnen och upptäck vilket djur som äter bär, har en egen toalett eller vem som är en riktig sjusovare.

 

Västanåfallet

Det är vatten från den ca 4 km uppströms belägna Eksjön, som via Eksjöån här bildar ett vattenfall när vattnet strömmar utför den branta bergssidan. Vattenfallet är särskilt mäktigt under vårens högvatten när vattnet bildar en vit, brusande ”vägg” utför klipporna. Det har varit ett omtyckt utflyktsmål under långa tider och är en av anledningarna till att området blivit naturreservat. Vattnet och fallhöjden även nedanför själva fallet har utnyttjats för vattenkraft under järnbrukets tid, och var en av förutsättningarna för brukets tillkomst. Dagens miljö med det brusande vattenfallet, minnena från brukstiden och naturen här utgör verkligen en plats för rekreation.

 

Flottningsrännan

​Flottningsrännan byggdes i början av 1900-talet och var en viktig länk vid transporten av avverkat timmer från skogarna uppströms vattenfallet. Det flottades tusentals stockar i rännan varje vår och det var ett skådespel när stockarna rusade fram i rännan med stora vattenplymer framför sig. Från Bruksdammen där stockarna samlades, leddes de vidare i ännu en ränna ned till Mjällån och vidare till Indalsälvens delta, där man sorterade virket från olika leverantörer. Flottningsrännan hade tjänat ut när lastbilstransporter på 1960-talet övertog leveranserna till industrierna vid kusten. Föreningen har vid några tillfällen återupplivat flottningen i rännan i form av ”Flottningens Dag”. Vi får se om föreningen tar sig an det projektet igen någon gång framdeles.

 

Kvarngrunden


Strax nedanför vattenfallet finns en grundsättning med stora huggna stenblock. Grunden härstammar från en kvarn som byggdes här år 1861. Den drev två kvarnstenar samt sikt- och skrädningsmaskin. Kvarnen renoverades i början av 1900-talet, men revs tyvärr 1960. Där maldes kornet till mjöl under höstarna och tidvis gick kvarnen dygnet runt och två mjölnare hade full sysselsättning. På särskild plats finns två kvarnstenar bevarade och där berättas om kvarnens funktion.

 

Naturreservatet och dess djurliv

Västanåfallets naturreservat bildades 1978 och är ca 7 ha stort. Reservatsbildningen ägde rum för att säkerställa vården av områdets natur- och kulturmiljö, samt för att trygga områdets betydelse som utflyktsmål och strövområde. Huvudman för området är Härnösands kommun.

Reservatets centrala del utgörs av vattenfallet. Inom området finns en flottningsränna där timmer flottades förbi vattenfallet. Rännan användes varje vår från 1920-talet fram till 1960-talet när lastbilstransporter av timret tog vid. Flottningen i rännan var ett storartat skådespel och drog många åskådare. I reservatet finns också en del lämningar från järnbrukstiden, bl a ett blåsverkshus där luft pumpades till smedjornas ässjor. Byggnaden har i senare tid använts som smedja. 

Järnbruket var i drift under 1700- och 1800-talet. Råvaran var tackjärn som fraktades med seglande skepp från Mellansverige till Härnösand och därifrån med hästforor till Västanå. Vid bruket framställdes stångjärn och allehanda järnprodukter och redskap, som skeppades ut via Härnösand. Många järndetaljer till stadens skeppsvarvsverksamhet på den tiden framställdes vid Västanå. Bruket var ett centrum för bygdens näringsliv. Järnhanteringen upphörde 1867, varefter brukets stora skogsarealer och jordbruket fick ökad betydelse.

 

Djurliv i naturreservatet

Fågellivet i området är intressant med häckande forsärla och strömstare, två arter som är extremt anpassade till forsmiljöer. I lövskogen runt fallet samt i den lövrika Mjällåns dalgång är fågelsången under maj och juni spännande med bland annat gärdsmyg, nötväcka, svarthätta och trädgårdssångare. Här ses också stenknäck, mindre hackspett, gråspett med flera fågelarter. På vintern ses numera inte sällan spår av utter .

 

Hälsokällan

Traditionen på platsen berättar att här låg en hälsokälla. Den har varit bortglömd i många år, men har återupprättats under senare år. Om vattnet är särskilt hälsosamt vet vi inte, men källan har en intressant bakgrund som vi vill berätta om. Besök gärna källan men drickning sker på egen risk, säger vi för säkerhets skull…

Nils Gissler föddes i Gissjö, Torps socken, under fattiga förhållanden.  Hemsocknens kyrkoherde upptäckte att Nils var ovanligt begåvad och han kom att få studera vid Härnösands trivialskola/gymnasium. Därefter vidtog studier i Uppsala i teologi, filosofi, medicin, matematik, astronomi och botanik. I botanik var Linné hans lärare. 1743 avlade han medicine doktorsexamen.

Gissler blev lektor i Härnösands gymnasium 1744, förenad med en tjänst som medicine doktor.  Han blev därmed distriktsläkare för Ångermanland, Medelpad, norra Hälsingland, Härjedalen och Jämtland. Ett enormt distrikt, där han blev prisad som en läkare med ett ömt och osjälviskt hjärta.

Han bedrev en omfattande vetenskaplig verksamhet. Som ledamot av Vetenskapsakademin publicerade han en lång rad naturvetenskapliga uppsatser. Han skrev bl a om laxfiske, flodpärlmusslor, tånglake, bäver, astronomiska observationer, jordbävningar och norrsken. Som utforskare av norrländska naturförhållanden anses han vara en pionjär och föregångsman. Han var även musikalisk och spelade flera instrument.

 

Hans intresse för hälsobrunnar/-källor resulterade bl a i ett brunnshus i Härnösand. Ett minne från detta är det anrika gatunamnet Brunnshusgatan.

 

Nils Gisslers anknytning till Västanå kommer från hans giftermål med Maria Elisabeth Wikar. Hon var dotter till borgaren Johan och Sara Wikar. Johan dog och Sara gifte om sig med brukspatronen Danel Krapp, som var den som grundade Västanå bruk. Daniel Krapp var alltså styvfar till Nils Gisslers fru Maria Ellisabeth. Troligen förekom besök vid järnbruket av Gissler tillsammans med patron Krapp, som dock inte bodde på Västanå utan i Härnösand. Kanske tillkom hälsokällan vid något sådant besök. Det kan nämnas att Nils och Maria fick 16 barn, varav endast 4 överlevde barnaåren.

 

Hälsokällan

I området finns en så kallad hälsokälla, som är förknippad med Nils Gissler (1715-1771), en person med ovanligt stor begåvning på många områden. Han hade anknytning till järnbruket här på Västanå.
 

Traditionen på platsen berättar att här låg en hälsokälla. Den har varit bortglömd i många år, men har återupprättats under senare år. Om vattnet är särskilt hälsosamt vet vi inte, men källan har en intressant bakgrund som vi vill berätta om. Besök gärna källan men drickning sker på egen risk, säger vi för säkerhets skull…

Nils Gissler föddes i Gissjö, Torps socken, under fattiga förhållanden.  Hemsocknens kyrkoherde upptäckte att Nils var ovanligt begåvad och han kom att få studera vid Härnösands trivialskola/gymnasium. Därefter vidtog studier i Uppsala i teologi, filosofi, medicin, matematik, astronomi och botanik. I botanik var Linné hans lärare. 1743 avlade han medicine doktorsexamen.

Gissler blev lektor i Härnösands gymnasium 1744, förenad med en tjänst som medicine doktor.  Han blev därmed distriktsläkare för Ångermanland, Medelpad, norra Hälsingland, Härjedalen och Jämtland. Ett enormt distrikt, där han blev prisad som en läkare med ett ömt och osjälviskt hjärta.

Han bedrev en omfattande vetenskaplig verksamhet. Som ledamot av Vetenskapsakademin publicerade han en lång rad naturvetenskapliga uppsatser. Han skrev bl a om laxfiske, flodpärlmusslor, tånglake, bäver, astronomiska observationer, jordbävningar och norrsken. Som utforskare av norrländska naturförhållanden anses han vara en pionjär och föregångsman. Han var även musikalisk och spelade flera instrument.

 

Hans intresse för hälsobrunnar/-källor resulterade bl a i ett brunnshus i Härnösand. Ett minne från detta är det anrika gatunamnet Brunnshusgatan.

 

Nils Gisslers anknytning till Västanå kommer från hans giftermål med Maria Elisabeth Wikar. Hon var dotter till borgaren Johan och Sara Wikar. Johan dog och Sara gifte om sig med brukspatronen Danel Krapp, som var den som grundade Västanå bruk. Daniel Krapp var alltså styvfar till Nils Gisslers fru Maria Ellisabeth. Troligen förekom besök vid järnbruket av Gissler tillsammans med patron Krapp, som dock inte bodde på Västanå utan i Härnösand. Kanske tillkom hälsokällan vid något sådant besök. Det kan nämnas att Nils och Maria fick 16 barn, varav endast 4 överlevde barnaåren.

 

Mjällåns Dalgång

Den djupt nedskurna Mjällån omges på ömse sidor av höga berg och ett ravin- och terrasslandskap. Dalgången skulpterades ut under den senaste istidens avsmältningsskede. Under några hundra år - för mer än 9 000 år sedan - rann här en mäktig isälv. Resultaten av vattenmassorna och deras innehåll syns tydligt genom mäktiga lager sten, grus, sand, mjäla och lera. Mjällån och Viksjöån har sedan tillsammans med andra vattendrag skurit ned i dalgången och ytterligare format det landskap som vi kan se idag.

 

Dalgången klassas som riksintresse för naturvården enligt miljöbalken bland annat för de geologiska bildningarna, för en reproducerande havsöringsstam samt ovanliga växter och sällsynta insekter. Västanåfallet bildas av Eksjöåns vatten som kommer från den cirka fyra kilometer uppströms belägna Eksjön. Två sällsynta botaniska sevärdheter växer i Mjällåns dalgång. De är det östliga sötgräset och den nordliga älvsallaten som sydligast i landet växer i Medelpad

 

INFOPOINT 

EN PÄRLA I HÖGA KUSTEN